A foreign affair

A foreign affair är en pärla.
Filmen kom ut 1948, och är regisserad av Billy Wilder. Marlene Dietrich och Jean Arthur har de två kvinnliga huvudrollerna.
I intervjuboken Conversations with Wilder kallar Cameron Crowe filmen för "en oupptäckt klassiker", och efter att äntligen ha sett den så kan jag inte annat än hålla med.

Jag borde inte bli förvånad över hur bra den är. Billy Wilder gjorde filmen endast två år före mästerverket Sunset Blvrd, och fyra år efter mästerverket Double Indemnity.
Men ändå är det svårt att tro att filmer som det talas så lite om kan vara i klass med hans allra bästa. Tematiskt är den besläktad med The third man på det sättet att den behandlar det moraliska och existensiella tomrum som uppstod i det före detta nazistriket direkt efter andra världskrigets slut. Men känslan är en helt annan. Det här är en komedi som är gjord med en känsla av lätthet (ej att förväxlas med lättsam komedi).
Typiska kännetecken för Wilder känns igen från efterkommande filmer. Huvudkaraktärer som är långt ifrån några änglar. Rapp dialog med njutbara cynismer. Teman om makt och sexualitet gestaltas på ett sätt som är komplext, istället för enkelt moralistiskt.

Billy Wilder och Marlene Dietrich.

Filmen blev aldrig någon succé. Jag ser på Youtube en trailer som visar att den marknadsfördes som en romantisk komedi. Om man gick och såg den med de förväntningarna så förstår jag att man blev besviken. Visst, det är ett triangeldrama, och det är en komedi. Men särskilt romantisk är den inte. Det sägs att skådespelarna hatade varandra, och Jean Arthur struntade i att se den. Hon såg den inte förrän efter fyrtio år. Då ringde hon upp Billy Wilder och sa "den där var ju riktigt bra, jag är ledsen att jag betedde mig så dumt under inspelningen".*
Marlene Dietrichs roll är fascinerande. Hon spelar en nattklubbssångerska som skulle kunna vara Sally Bowles från Cabaret. Den manliga huvudrollen, spelad av John Lund, är nätt och jämnt tillräckligt sympatisk för att man ska kunna vara engagerad i hans öde. Och eftersom historien är så bra berättad räcker det alldeles tillräckligt. Berättarperspektivet skiftar mjukt och man är lika engagerad i alla tre karaktärer, och sympatierna förflyttas med fokus.
Det mesta av filmen filmades på plats i ett sönderbombat Berlin. Och bara miljöbilderna kan räcka för att göra filmen sevärd. A foreign affair är ett intressant historiskt dokument, men också en tidlös historia om hur lätt människors etiska kompass kan börja snurra utefter rådande desperata omständigheter.

*källa: Billy Wilder i Conversations with Wilder.