Bräkne-Hoby by night

Lars och Gustav framför musikföreningens scen.


Det är lördagskväll. På väg hem från ett gig i Ronneby stannar jag till i Bräkne-Hoby. Det här är Billie the Vision and the Dancers hemtrakter. Just nu spelar de in sin nya skiva där. Det är deras femte fullängdsplatta, men den första som spelas in i Bräkne-Hoby.
Just idag är deras första lediga dag på länge. Lars Lindquist och Gustav Kronkvist tar emot mig på the Middleway Street. Men Lily är för närvarande inte hemma. Pojkarna tittar på fotboll. Pizzakartongerna ligger på bordet framför dem. Det är en oviktig match. Zlatan har precis blivit utbytt, och därför kan vi stänga av TV:n.
Pizzakartongerna bränns i den öppna vedstaden nere i vardagsrummet. Vi tar på oss våra ytterkläder och ger oss iväg till musikföreningen där skivan spelas in. På vägen underhåller Lars genom att berätta om äventyr från ungdomsåren. Ett äventyr som finns redovisat i en låt, om man vet hur man ska tolka texten.

I musikföreningens trapphus.

I Bräkne-Hoby jobbade alla på fabriken. När den slog igen i början av nittiotalet var det ett hårt slag mot orten. Gustav berättar att den mest kända händelsen rånet 2003, när en rånare sköts till döds. Innan dess var orten mest känd för att det var här tåget lutade vid stationen. Men spåret är fixat nu.
Det märks tydligt att Gustav och Lars har starka känslor för sin hemort. Det verkar som att många har det. Kanske vet man inte vad ens rötter betyder förrän de börjar förtvina.


Studion.

"Det här är sån nostalgi" säger Gustav när vi går musikföreningens lokaler.
Jag kan smittas av nostalgin även om jag aldrig har varit här. Byggnaden och dess interiör har en tung och gedigen atmosfär. Den är ett exempel på motsatsen till lyxrenovering. För länge sedan var konsertrummet en luftgevärsklubb, och skotthålen finns fortfarande i taket.

Rekreation.

Vi spelar pingis. Först till fem. Vinnaren får stå kvar och gå en match till.
I en rökpaus berättar Lars att Bräkne-Hoby var tidigt ute med att lansera sig på internet. På den tiden då orten kände en nyvaken press att profilera sig efter att industrin var borta. Det var också på den här tiden hemsideadresser mest bestod av kolon, siffror och andra udda tecken. Men det fanns en hemsida om orten.
Fast till slut var de tvugna att stänga ner den, berättar Gustav. Någon la in en helvetes massa porr på den, och ingen på kommunen visste hur de skulle plocka bort det.
E-postadresserna skapades genom att man tog de tre första bokstäverna i för- och efternamnet. Gustavs pappa som heter Rune Kronkvist blev "runkro".

Vi spelar pingis, leker i studion, och spelar pingis igen.
Lars berättar hur skönt det är att vara här. Samlade. Där de kan arbeta i fred och ha stormöte.
I planeringen på tavlan står "Borry" den tionde januari. Det är arbetsnamnet på Lars och Mias bebis som ska födas då. Fast det lär ändras. Mia vill hellre att barnet ska heta Hank, och Lars har börjat vänja sig vid det.
Ett hus i Bräkne-Hoby kostar en miljon. Men Lars säger att det inte är aktuellt just nu.