Det började med frossa i söndags kväll. Sedan fortsatte det med att jag tyckte att The Hot Chick (med Rob Schneider) faktiskt var riktigt rolig. Det kan ha berott på att jag hade 38,9º feber. Kanske gick min feber ner något sen, för när handlingen i filmen kommit igång tyckte jag att den var provocerande usel.
Igår låg jag i coma hela dagen.Idag mår jag lite bättre. Jag har klarat av att titta på TV. Än en gång imponeras jag av hundprataren Cesar Millan. Han är en hjälte i mina ögon, fast jag håller inte med om hans inte-avliva-aggressiva-kamphundar-direkt-policy. Floyd har förnyat min tilltro till att laga mat i stormkök, och hans sätt att tigga beröm av inhemska människor inspirerar mig att fortsätta be om komplimanger även i fortsättningen.
Och ikväll hände något som jag aldrig trodde att jag skulle vara med om igen. Jag fick se två Simpsonsavsnitt som jag aldrig sett förut. Det kändes som att vinna på Lotto, fast utan den berusande glädjeyran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar