Gasta i Gävle

Tisdag kväll bar det av mot Gävle. För att bilresan skulle kännas mindre lång hade Tomas lånat frågesportsböcker på biblioteket. Sju timmars hårdträning banar vägen för nya triumfer för Kung Kobra.
Visste du att svekoman är ett annat ord för svenskivrare?
Som i meningen "Jag är inte rasist, men jag är svekoman".



Tomas Högblom.


Arrangörerna behandlade oss som kungar och vi fick bo jättefint på Västerbergs folkhögskola utanför Storvik. Västerbergs folkhögskola är en helt normal folkhögskola förutom att ordet "drogfri" här betyder "drogförbjudet" istället för "genomsyrat av droger".
Västerbergs folkhögskola har många normala folkhögskolekurser. Bland annat har de en kurs som heter "Hel som människa". Den verkar enkel. Det svåra infinner sig först efter att man gått klart kursen och man måste bestämma sig för om man ska skriva in kursen i sitt CV eller inte.



Den här bilden har inget publicistiskt värde, men jag vill ändå visa den eftersom det ibland är lätt att glömma hur söt Nils är när han ler sitt lyckligaste leende.

Klockan kvart över tolv på dagen fick vi uppträda för folkhögskolans elever i deras matsal. I en ståuppkomikers värld är det som att vända på dygnet. Det är kul att vända på dygnet.
Ett par timmar senare körde Hans Carstensen (av de andra Gasta-medlemmarna kallad Ordförande) in oss till Gävle. Själv satte jag mig på biblioteket och förberedde mitt framträdande (onödigt mycket) medans Nils och Cecilia drack öl och tappade bort Tomas.
Klockan fem möttes vi igen på Åkrogen.



Leverantör av kleonder på Åkrogen är Arnold Äventyraren.

Det blev en underbar kväll på Gasta. Konferenciern Stephan Ahlgren valde att inte göra det helt lätt för sig när han istället för vanligt greatest hits-skämt körde vad som i mina öron lät som idel nya skämt på mestadels aktuella teman.
Tomas gick ut och serverade humor på ett sätt som publiken aldrig hade sett förut. Publiken älskade honom tillbaks.
Cecilia var också väldigt bra. När jag pratade med en tant i pausen blev hon mycket förvånad när hon fick veta hur pass ny Cecilia är. Hon var garanterat representativ för hur publikens inryck.
Nils avslutade första akten stensäkert som en yrkesmördare som fortfarande känner sig inspirerad och inte bara gör det för pengarna.



Hans Carstensen och Stephan Ahlgren.

Efter pausen körde Tomas ytterligare tolv minuter. Publiken blev ledsen när de var tvungna att skiljas från honom.
Jag klev på scenen och det önskade att jag var Tomas så att jag slapp påbörja något nytt. Jag kände mig som den som avbrutit ett samlag och nu försynt frågade om inte jag fick knulla vidare på samma tjej. Och publiken var för artig för att säga nej.


My dinner with Benny. Foto: Anna Robertsdotter.

Men efter ett par minuters joggande med munnen så trivdes jag och publiken ihop. Och efter att en häcklare hade börjat prata kunde jag kasta mig ut i ändlösa improvisationer. Det kändes som att surfa på en tsunamivåg. Jag tror att jag inte hann säga mer än ungefär än hälften av de skämt som jag förberett innan jag kände att det var dags att avsluta.



Snapshot på gänget av Anna Robertsdotter.

Efteråt drack vi oss snurriga på Åkrogen. Den finske Kaj som nyst i publiken satt bredvid mig och kunde berätta en hel del om finsk kultur och historia. Finländare är ett mycket stolt och icke-rasistiskt folk, fick jag veta. Men de tycker att vi svenskar borde vara lite mer svekomaner.

Det finska lejonet. Får inte bäras av vem som helst.

När vi kom hem till folkhögskolan fortsatte vi festa i ett mysigt konferensrum.
På morgonen efter åt vi frukost. Efteråt återvände jag och Cecilia till våra sängar och Nils och Tomas gick in till Storvik och handlade snus. Sen åt vi lunch.
Vi hann med fem minuters turistande i Storvik innan vi körde tillbaks till Malmö.



Utanför Restaurang Granliden.

Kort sagt var det en helt underbar standupresa. Kanske min härligaste hittills.