Publiken var den mest sjövilda jag sett. Jag antar att man får räkna med det när man fyller en salong med människor som alla själva tycker att de borde stå på scen, och först ger dem alkohol.
Amelie Nörgaard.
Efter prisutdelningen gick jag till Slottstaden för att gå på inflyttningsfesten hos Fredric Öslöf och hans nya inneboende Gustav. Lägenheten var full av folk när jag kom, men efter fem minuter hade nästan alla gått. Fredric försäkrade att det inte berodde på mig. Tydligen skulle alla till Nöjesguidens fest som jag precis lämnat. Det verkar som att dagens ungdom har samma omotiverade vurm för den stora balen på slottet som mina egna generationskamrater hade för tio år sedan.
Hos Fredric gjorde jag det klassiska misstaget att dricka grogg i samma takt som jag dricker öl. Starksprit i stora mängder under kort tid är ett effektivt sömnmedel. I morse vaknade jag med alla mina kläder på i Fredrics säng. Men Fredric är en reko kille. Han hade inte utnyttjat situationen. Fredric hade lagt sig på soffan.
På Fredric och Gustavs ytterdörr. Ibland blir telefonklotter så bra att det måste sättas upp.
